söndag 15 januari 2012

Januariljus..


Tiden rusar. Redan har halva januari gått. Ljuset har återvänt.
Alla har dansat ut julen.
Roligt att så fantastiskt många haft julgrejerna framme över trettonhelgen.
Tro mig, folk får göra som de vill.
Men nog är det väl ett tidens stresstecken att människor inte orkar hålla ut med något.
Inte konstigt att folk inte orkar reda ut sina äktenskap när de inte kan fira jul klart utan att börja städa bort den.
Överhuvudtaget skall allt gå så fort.
Om det tagit 15 år att gå upp 30 kg kan det ju inte ta en vecka att gå ner dem.
Om jag suttit i soffan hellre än tränat i flera år så infinner sig inte formen efter 3 promenader.
Att renovera ett hus kan vara ett livsverk.
Idag får inget ta tid.
Människor hinner aldrig njuta av det dem åstadkommer för innan en sak är klar skall det dras igång med nästa.
Många människor behöver träna på att andas, slappna av, vara här och nu lika mycket som de behöver motionera.

Det är här det är bra med djur.
Om jag så har hur bråttom som helst så kan det hända att min häst skiter i det.
Jag kanske tack och vackert får vänta till han/ hon behagar låta sig infångas, lastas eller vad det nu kan gälla.
Djuren skiter högaktningsfullt i klockan.
Mycket bra träning för oss människor.

Här hemma händer litet då och då. Nu är nya elementet i det som är vardagsrum (men skall bli matplats )satt upp. Mycket snyggt. Nu skall en fin fönsterbräda dit och sen skall händiga Jesse göra ett snyggt elementskydd.

Igår premiäråktes det pulka för säsongen.
Gjorde ett besök i Pottan med Nettiz och hennes sambo tillsammans med Jesse och Geisha.
Mycket snö och litet kallt men härligt.
Vi ärvde en mysig brasa och värmde oss vid den en stund.
På kvällen hade Vicke fest här hemma.
Glada ungdomar som höll igång framåt 2 tiden.

Och denna sköna söndag blev många timmar i stallet.
Hovslagaren och stalljobbet.
Senare rolig hoppträning med Emelie på en pigg och busig Lassie.
Jag kämpade på, nöjd med min insats utifrån mina förutsättningar.

Vågen är också en god vän just nu.
- 4 kg denna vecka är dubbelt mot planeringen.

Snart börjar en tid av födelsedagar i vår familj.
Gäller att planera litet.

Avslutar med en sann solskenshistoria:

En man 93 år gammal kom på hälsokontroll
Hans enda åkomma var litet högt blodtryck så han fick medicin för detta.
Vid ett återbesök något senare hade han slutat med medicinen.
När läkaren undrade varför svarade han" jo jag läste om den här medicinen att den kan ge biverkningar senare i livet" !!
En underbar tanke från en 93 åring.
Det finns hopp och jag är bara 53:):):)

Over and Out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar